söndag, januari 09, 2011

Varför gråter inte Emma? - Emma Jangestig & Magnus Wennerholm


"Äntligen hade tillvaron ordnat sig för Arbogatjejen Emma. Hon som alltid fallit för fel killar och tidigt blev ensamstående mamma med två barn. Nu hade hon mött en trygg man och de planerade för ett liv tillsammans. Men en kväll stod någon ur det förflutna i dörren och tragedin var ett faktum. Emma blev svårt misshandlad. Hennes barn Max och Saga hade aldrig någon chans.

När Emma vaknade upp befann hon sig i en märklig polisutredning där hon hölls isolerad utan att veta vad som hade hänt henne - eller barnen. Hon som varit en vanlig småstadsflicka blev sedan rikskänd när hon valde att träda fram och berätta om sina upplevelser. Emmas starka utstrålning möttes av djup beundran men också misstro. "Hur kan hon se så glad ut?" Man tycktes vilja att Emma skulle gråta och hata. Med sin sorg ifrågasatt tog sig Emma igenom två rättegångar och pekade ut sina barns mördare. Hon omvandlade tyskans hat till kärlek och framtidstro. Men bakom fasaden pågick varje sekund en kamp för att orka ta sig tillbaka till livet."

Arboga ligger bara 1,5 mil från orten jag själv lever på, så detta fruktansvärda som hände kändes som om det var på hemmaplan. Man blev väldigt illa berörd och det kändes som om det var någon man kände som drabbats.
När jag först fick veta om att den här boken hade kommit ut, kände jag att jag inte alls hade någon lust att läsa den. Jag fick lite tråkiga tankar om den (utan att veta något om den egentligen) och det kändes som ännu en bok i raden av böcker om tråkiga händelser som drabbat en enskild person. Jag valde också att inte läsa så jättemycket i tidningarna om morden när de precis hade hänt också. Det kändes som något väldigt privat och därför kändes det som att media bara vältrade sig i denna olycka.
Några få sidor in i boken börjar jag irritera mig på det dåliga språket och på information som är helt irrelevant och som inte har emd storyn att göra. Detta fortsätter genom boken, men jag vänjer mig snart. Jag tycker inte att boken är särskilt bra, jag tycker heller inte att den ger speciellt mycket till mig som läsare. Jag får bara mer "smaskiga" detaljer om det fruktansvärda som drabbade familjen Jangestig. Njae, inte en bok som tilltalar mig varken handlingsmässigt eller språkmässigt! Trots det läste jag snabbt ut den...


Betyg:
3 av 5

Bokfakta:
Författare: Emma Jangestig & Magnus Wennerholm
Förlag: Bokförlaget Forum
Antal sidor: 279
Utgivningsår: 2010-10
ISBN: 9789137136059

1 kommentar:

Ida (med Felicia och Pauline) sa...

Va smart att göra egna recensioner.. Jag glömmer ofta vilka böcker man läst.. Kanske ska ta och börja med nåt liknande, och skriva betyg på dom så man komemr ihåg.. Är oxå en bokmal..

Ida